Catrina; jag kom ur Nya Apostoliska Reformationen

  Dessa Bereaner var ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de tog emot ordet med all villighet, och rannsakade var dag skrifterna för att se om det förhöll sig så som det nu sades Apg 17:11

Catrinas berättelse om hur hon lämnade NAR

6 april 2017


”Vi damer hade en morgon när vi lärde oss hur man profeterade. Vi blev tillsagda att säga till oss själva, jag ska börja profetera, även om jag måste börja i köttet.”

Catrina hade flyttat från kyrka till kyrka, mellan Australien och New Zealand, alltid varit tvungen att flytta på sig, eftersom NAE infektionen spredde sigs moved from church to church between Australia and New Zealand, I den här serien vill jag ta läsaren med bortom rörelsen till de som varit där och deras upplevelser. Vad som hände när Gud öppnade deras ögon för sanningen.


Här är Catrin´s historia i hennes egna ord: Min man och jag blev båda frälsta i en anglikansk kyrka i Sydney Australien. Jag vaknade en söndagsmorgon när jag var sjutton och visste att jag var tvungen att gå till kyrkan lite längre bort efter vägen. Jag var livrädd, men gick och blev frälst under den liturgiska morgonbönen. Min blivande make kom senare och blev också frälst igen i denna kyrka.

Vi gifte oss och flyttade till Nya Zeeland. Vi deltog i hans barndoms-bykyrka. Vi hade bra gemenskap men även där, när jag ser tillbaka, fanns en vi och dem mentalitet. Flera år senare började vi närvara vid ett profetiskt Christian Outreach Center = COC = kristet uppsökande/nu ut center. Vi flyttade tillbaka till Australien och stannade i COC rörelsen. I en kyrka hade vi damer en morgon där vi skulle lära oss att profetera. Vi blev tillsagda att säga till oss själva: "Jag ska börja profetera, även om jag måste börja i köttet."


Vi flyttade mellan städer, men stannade kvar i COC kyrkan. Vi upptäckte Benny Hinn och gick igenom Toronto och Pensacola "väckelser". En av pastorerna från Perth, Australien, skulle "överföra" den Helige Andes skratt in i oss. Jag såg honom också spotta på handen innan han bad för människor med deras ögon stängda. äckligt. Vi hade en tio till femton minuters "tionde undervisning" varje gudstjänst, som inkluderade en anspråks bön. Jag kräver arv! (Oavsett vem som dog) Jag kan tillägga att vi var i kyrkan varje gång den var öppen, trots att vi var egenföretagare. Kyrkan och våra tonåringar hade mig ute sju nätter i veckan.

Jag var den som först slutade gå till denna kyrka, och när min make bestämt sig att han fått nog av tionde, när min pastor annonserade att kyrkan skulle börja de tionde i tro till H.O. Han var upprörd över hyckleriet. Vi flyttade tillbaka till New Zealand och började gå till en Baptist församling. De påbörjade ett fyrtiodagars Bestämmelse-program och jag försvann till stor del redan i slutet av den första veckan. Så vi flyttade vidare till en presbyterian kyrka, där pastorn hade åkt till Spokane och kom tillbaka med SOZO och Terraforming = landskaps formning (= gissar på förändring av hur det ser ut är det som menas). Vi hade faktiskt gjort det i Australien.

Han sa en dag att han skulle predika om läkning tills alla fattade det. Jag fattade det den dagen, ända upp till toppen av mitt huvud! Jag sa till min man att jag inte skulle åka. Han gick nästa vecka, och då hade han fått nog. Hur som helst, jag var på ett omvänt college i Auckland och vi började gå med i kyrkan bredvid det. Vilket frisk luft att höra Guds nåd predikade dag efter dag. Min man tjänade på ljud / dator mixerbordet, och jag sjöng. Förra året studerade vi Heidelberg katechismen. Vilket nöje det var! Hur fantastisk är vår Gud!
Tack för att jag fick lov att berätta min historia.

http://www.piratechristian.com/berean-examiner/2017/4/leaving-the-nar-church-catrinas-story